På grund av det tragiska dödsfall som nyligen inträffat har även den kaotiska situationen på marknaden för injektionsbehandlingar hamnat i den offentliga debatten i Finland. Det som har hänt påminner på ett allvarligt sätt om varför reglering och tillsyn inom branschen behövs.

– Vår oro är inte ny. Vi lyfte redan 2024 fram den bristande regleringen av estetiska injektionsbehandlingar och frågade regeringen enligt vilken tidsplan patientsäkerheten och konsumentskyddet skulle förbättras. Regeringen svarade då att frågan skulle ses över inom ramen för en övergripande reform av lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och att ett lagförslag skulle läggas fram våren 2026. Nu är det höst 2026. Det har funnits tid att agera, men det krävdes en tragisk händelse för att väcka debatten, säger riksdagsledamot Heinäluoma.

– Nu krävs det handling, inte bara ord, från den ansvariga ministern Rydman. Regeringen kände till problemet redan 2024 och lovade att reformera regleringen. Om man verkligen vill förbättra patientsäkerheten kan man inte längre vänta med frågan. Nu måste man agera, säger Werning.

Enligt Heinäluoma och Werning måste tillsynen omfatta hela verksamheten: kompetensen hos de personer som utför behandlingarna, de produkter och apparater som används samt att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt.

– Patienten måste kunna lita på att behandlingen utförs av en utbildad och behörig yrkesperson, att de produkter som används är säkra och att utrustningen är i behörigt skick och underhållen. Dessa frågor ska aldrig behöva lämnas åt kunden att själv bedöma, betonar Heinäluoma.

– Om en person genomgår ett ingrepp som kräver medicinsk kompetens måste också kompetensen och ansvaret motsvara detta. Det får inte finnas någon gråzon när det gäller patientsäkerheten, understryker Werning.

– Det är självklart att en allmänläkare inte börjar utföra hjärt- eller hjärnkirurgi utan den specialistkompetens som krävs för det. Samma princip borde vara självklar även inom estetisk kirurgi. För patientens skull kan det inte vara tillräckligt att någon är läkare om personen saknar den specialistkompetens som just det aktuella ingreppet kräver, framhåller Heinäluoma.

Riksdagsledamöterna efterlyser också kontinuitet i tillsynen. Om verksamheten konstateras ha allvarliga brister bör samma aktörer inte kunna fortsätta bedriva i praktiken samma verksamhet enbart under ett nytt företagsnamn.

– Tillsynens trovärdighet försvinner om en klinik stängs på grund av brister, men samma aktörer kort därefter kan fortsätta bedriva i praktiken samma verksamhet under ett nytt företagsnamn. Om det finns allvarliga brister i verksamheten måste tillsynsmyndigheten kunna ingripa mot den som faktiskt bedriver verksamheten och besluta om verksamhetsförbud. Patientsäkerheten är alldeles för viktig för att aktörer bara ska kunna byta företagsnamn och fortsätta som tidigare, avslutar Werning.